Öron

Kliar hunden i öronen? Inflammation i öronen kan leda till ett kroniskt lidande. Vi i Svenska Brukshundklubben ger dig tips på vad du kan göra för att undvika öronproblem.

Källa: Brukshunden nummer 8/2008
Text: Lisbeth Högman

Vanligt med öronåkommor

Problem med öronen är en av hundens vanligaste åkommor, vilket till viss del förklaras av hundörats anatomi. Från trumhinnan och utåt är hörselgången horisontell för att sedan vika av uppåt i nästan 90° vinkel. Om det blir en inflammation kan var som bildas i hörselgången inte rinna ut.

Trånga hörselgångar

Hos många hundraser – och inom dessa ofta familjevis – förekommer höggradigt trånga yttre hörselgångar, ofta igenvuxna med hår. Fuktighet, värme och mörker är livsbetingelser för skabb, svamp och bakterier. Hundar med sådana hörselgångar är som förutbestämda för besvärliga öronåkommor.

Hår i öronen

Vissa hundraser har mer eller mindre riklig hårväxt i öronen. Pudel, bedlingtonterrier, kerry blue terrier, med flera har relativt mjukt hår vilket kan bidra till öronbesvär. Håret i öronen tovar sig lätt, ventilationen försvåras och inflammation kan lätt utvecklas på grund av fuktigheten i örat. Öronhår måste därför plockas bort regelbundet. Man fattar hårstråna mellan tummen och pekfingret och rycker lätt. På svåråtkomliga ställen används pincett. Observera att håren inte får klippas av.

Även strävhåriga raser som terrier och schnauzer har hårväxt i öronen, men hos dessa raser är hårstråna styvare och tovar sig inte. De bör dock plockas bort om de förekommer i större mängd.

Inflammation i öronen

En av de vanligaste sjukdomarna hos hund är öroninflammation, otit. Tre huvudorsaker till öroninflammation kan uppträda var för sig eller tillsammans; öronskabb, svamp eller bakterier. En allvarlig infektion som inte behandlas kan skada trumhinnan. Mellanörat infekteras då med bland annat balansrubbningar som följd. Från innerörats ben kan infektionen fortsätta vidare och gå över i hjärna och hjärnhinnor, vilket är ett synnerligen allvarligt tillstånd.

Tecken på att inflammationen gått in i mellanörat är, att hunden blir döv på det angripna örat. Den går med huvudet starkt på sned, har balansrubbningar eller går i cirklar med en lidande uppsyn.

Även inflammerade halsmandlar kan ge klåda vid öronen. På grund av mandlarnas läge inne i halsen, nära örat, kan symtomet lätt missförstås.

Öronskabb

Benämningen öronskabb används ofta lite slarvigt. Den bör reserveras för det tillstånd då kvalstret otodectes cynotis påvisas i örat. Det görs vanligen med hjälp av ett otoskop, som är ett speciellt instrument för undersökning av örat, eller ett mikroskop.

När hunden får öronskabb är alltid båda öronen angripna, och det exsudat (inflammationsprodukter) som bildas i hörselgången är vanligen chokladbrunt och något torrt. Det är i allmänhet valpar och unghundar som får besvär med öronskabb. Äldre hundar har större motståndskraft mot parasitangrepp. Har öronskabb konstaterats måste behandling sättas in. Det är inte svårt att behandla öronskabb. Veterinären kan förorda lämpligt medel. Behandlingen måste upprepas efter fem, tio och 15 dagar, eftersom det endast är de färdigutvecklade skabbdjuren som dödas vid behandlingen. Äggen påverkas inte utan kläcks successivt.

Öronskabb är mycket smittsamt och det är vanligt att katter har öronskabb. Alla hundar och katter som lever tillsammans måste behandlas samtidigt för att förhindra återinfektion.

Svamp och bakterier

Svampinfektion i örat, mykotisk otit, liknar det som ses vid öronskabb, men det exsudat som finns är smetigare till konsistensen. Orsakas nästan alltid av jästsvamp. Vid svampinfektion angrips ibland bara ett öra. Jästsvamp trivs speciellt bra där det är varmt och fuktigt, varför hundöron lätt angrips. Speciellt utsatta är badglada hundar, särskilt om de dessutom har hängande öron, som försvårar ventilation av öronen.

Vid bakteriell otit får hunden gult, smetigt var i örat. Eftersom öronproblem kan vara av så skiftande karaktär och ha så olika orsakar ska man inte hålla på med behandlingen själv. Sök omgående veterinär. Kronisk öroninflammation kan bli resultatet om hunden får gå för länge med sina besvär. Hela hörselgången kan då svullna igen.

Blodöra och köldskador

Om en större eller mindre del av hundens öronlapp är svullen kan det tyda på blodöra, othematom. Svullnaden beror på en blodutgjutning mellan öronlappens brosk och hud. Blodöra är en vanlig komplikation vid öroninflammation, klåda, irritation eller sår på öronlapparna. Orsaken är oftast att hunden skakat på huvudet så att ett blodkärl brustit. Blodöra behandlas vanligen genom operation.

Vid stark kyla hämmas blodcirkulationen i perifera delar. Opigmenterad hud blir blåviolett eftersom blodet avkyls och blir syrefattigt. Blod kan också tränga ut från de försvagade och utvidgade kärlen. När vävnaderna sedan återfår normal kroppstemperatur uppstår stark klåda. Drabbade kroppsdelar är vanligen pungen och öronlapparna hos korthåriga raser.

En hund som drabbas av köldskada ska omgående behandlas av veterinär. Köldskador kliar en hel del, vid lindrigare fall går besvären över på ett par dagar. Huden på det skadade stället kan vara sig, bli sprucken och bör masseras med sårsalva. Under läkningstiden bör hunden ha krage på sig, så att den inte kommer åt att klia sig eller slicka på köldskadan.

Rengöring av öronen

Kraftigt inflammerade öron bör tvättas dagligen, men man bör snarast försöka gå över till varannandagsrengöring, i annat fall irriteras örongången. Oftast blir öronen inte bra utan medicinering. Det finns receptfria medel för att lösa upp vax och smuts. Hårväxt inne i öronen plockas bort.

Rengöring av hundöron ska göras med försiktighet och milda medel. Är örat fullt av exsudat (inflammationsprodukter) ska man söka veterinärhjälp. Mindre mängder exsudat eller vanlig smuts, som är gråare än det chokladbruna exsudatet vid öronskabb eller jästsvamp, tas lämpligen bort. En bomullstuss, fuktad med lite ljumt vatten, kramas ur och används för att torka ur det man kommer åt i örat. Ta sedan en tops med aningen barnolja, matolja eller något speciellt rengöringsmedel för hundöron och torka rent i alla små veck och gropar. Obs – peta aldrig in i örat med tops! Aldrig torr bomull i ett torrt öra. Har hunden en massa vatten i öronen efter bad används torr bomull för att torka öronen.

Infofilm om rengöring av hundens öron

film från youtube