Tysk schäferhund

Historik

Schäfern härstammar från de tyska vallhundarna som sedan urminnes tider har varit herdarnas trogna följeslagare. Eftersom man vanligtvis avlade på de dugligaste individerna, utvecklades under seklernas gång en fårvallare med enastående arbetsegenskaper. Det tyska ordet "schäfer" betyder "fåraherde", därav rasnamnet "Tysk schäferhund". Under senare delen av 1800-talet var det allmänna hundintresset på stadig uppgång och de inhemska vallhundarna fick allt större uppmärksamhet. År 1899 grundades den Tyska Schäferföreningen (SV) och därmed var den organiserade schäferaveln igång.

Användningsområde

Den tyska schäferhundens mångsidighet och anpassningsförmåga gör den till en alldeles utmärkt allroundhund. Som tävlings- och tjänstehund används den inom alla områden. De mentala, exteriöra och hälsomässiga egenskaperna kan dock variera rejält från individ till individ. Därför är det extra viktigt att söka fram alla tillgängliga fakta om föräldradjuren inför ett förestående valpköp. Det är ju de facto föräldrarnas arvsanlag som nedärvs till avkomman! Med denna relativt enkla åtgärd ökar chanserna avsevärt att hitta en valp som är "rätt" för dig. Information om valpens föräldrabakgrund hittar du på Svenska Kennelklubbens hemsida, sökväg "Avelsdata". Aktuell avelsstatistik förmedlas på Schäferhundklubbens hemsida under "Avelskommittén".

Hälsa

Alltför ofta får man höra att schäfern är "sönderavlad" och sjukare än alla andra raser. Detta påstående är felaktigt. Bland SBK:s 18 raser hamnar schäfern på 10:e plats enligt försäkringsbolaget Agrias sjukdomsstatistik. När en schäferägare måste uppsöka veterinär gäller det oftast hudrelaterade problem, sjukdomar som påverkar rörelseapparaten, störningar i tarmsystemet, tumörsjukdomar eller akuta olycksfall.

Egenskaper/Mentalitet

En tysk schäferhund ska enligt rasstandarden vara välbalanserad, temperamentsfull, nervfast, självsäker, uppmärksam och samarbetsvillig, därtill absolut öppen och godmodig gentemot främmande personer i alla sociala situationer. Den ska också kunna uppvisa en hög intensitet, koncentration och uthållighet vid olika jakt- och kamplekar. Många schäferhundar lever bevisligen upp till dessa höga krav. Vid jämförelse med övriga raser framgår av MH-statistiken att schäferns genomsnittliga mentalstatus är mycket god.

Storlek och utseende

Schäfern förekommer i två hårlagsvarianter, normalpälsad och långhårig. Den stipulerade mankhöjden är 60-65 cm för hane och 55-60 cm för tik. Färgen är vanligtvis svart eller grå med gula till mörkröda tecken, även helsvart förekommer. Den något långsträckta kroppsbyggnaden ska vara smidig och muskulös, rörelserna påtagligt vägvinnande och dynamiska.

Pälsvård

Pälsen kräver ingen särskild omsorg utöver regelbunden borstning. Bad eller dusch vid behov, 3–4 gånger per år.

Övrigt

Besök gärna rasklubbens webbplats för mer information.